Jag lider...

Publicerad 2016-08-20 13:03:00 i I Mamma Sussie's huvve,

...Ju som ni redan vet,av dumihuvvesjukan.
 
 
 
Var ju på Rusta igår.
Köpte glatt hissgardiner.
Kollade jag måttet då?
Nä.
Tänkte inte på det.
Med hjärtat i halsgropen,tog jag ur den ena gardinen ur förpackningen.
Knatade ut i köket samtidigt som jag uprepade detta tantrum:
Låt mej ha tur,låt mej ha tur,låt mej ha tur.
Å se på fan!
För en gång skull så var turen på min sida.
Passar alldeles perfekt.
APHEW!
 
 
I detta nu,står diskmaskinen och går för fulla muggar.
Jag kör den tom,med en rengöringspilla i,nu så här första gången.
När Inga & Allan (Mats föräldrar) fick sin första tvättmaskin,så berättade Inga,att hon och Allan hade suttit på en bänk nere i källaren,och bara tittat när den snurrade.
Hela första programmet,satt dom där.
Vi är nästan likadana.
Vi har ju aldrig haft nån diskmaskin.
Så vi har stått och bara lyssnat och tittat,hur länge som helst.
Inte hela programmet,men inte långt ifrån.
Man vill ju se så att det inte pissar vatten från alla håll.
Ser bra ut hittintills.
 
 
Över till nåt helt annat...
Idag äre 2 år sedan Henke somnade in.
Tänder ett ljus för honom gör jag.
 
Tänk att vi har mist 4 Borgströmmare inom loppet av fyra år.
Eller tre Borgströmmare och en ingift då.
Jävligt jobbigt är det.
Ni är så inihelvete saknade.
 
Tänder ett ljus för Marion också.
 
 
 
Allihopa...
 

 
 
 
 
 
 
 
 

Sakta...

Publicerad 2016-08-19 22:01:11 i I Mamma Sussie's huvve,

...Men säkert,börjar det likna ett kök igen.
 
 
 
Skåpen har kommit på plats.
Mats har sågat bänkskivan där vasken ska vara.
Inget är ihopakopplat än,men i morgon TROR jag nog, att jag ska ha vatten i köket igen.
Jäj.
Fan vad bakvänt det är,att diska och hämta vatten på toan.
För att inte snacka om att min OCD jobbar för högtryck.
Jag tycker INTE vattnet smakar lika gott,som när det kommer från en kökskran.
Inte så att jag inte fattar,att det klart är samma vatten.
Bara det att det äcklar mej så nå fantastiskt mycket,när jag måste ta vatten från toakranen.
Jag veeet...Jag är konstig.
 
 
Imorgon ska jag roa mej med att ställa allt på plats i skåpen igen.
Det står i precis hela lilla huset just nu.
Men jösses vad med massa gammalt "skit" jag kastat alltså.
Skålar,burkar som det fattas lock till,lock som inte passar nånstans.
WHY?
Spar man på en massa elände för?
Så säger man att det ska aaaaldrig hända igen.
Tala om det för mej om ett par år,när jag får ett skåpstädarryck igen.
Thank you very much!
 
 
 
Jag har i ett svagt ögonblick,lovat före å efterbilder.
Jomentjena att jag hann fota nåt då.
Innan jag hann blinka,så hade Nöden&Lusten slagit ner kaklet.
Nå.
Jag kan kanske ragga upp nån gammal bild från köket.
Men hur det nu blir med det,så kommer ni såklart att få se det nya.
Bilder kommer snart,på en blogg nära dig!
 
 
Idag var jag,Charlie och Bodil Bompis till Rusta.
Köpte lite nya gardiner och en ny matta.
Till det "nya" köket.
Jag överraskade mej själv,och köpte hissgardiner.
Annars är jag ju en gardinlängdsmänniska.
Äh.
Kände mej litta waaajld änd crääääjsi,och slog till på ett par hissisar.
Bara till å byta om jag inte gilla'rt.
 
 
Nu ska jag kolla på ett avsnitt med mina älskade pågar från Texas.
Närmare bestämt Dean & Sam i Supernatural.
DET var länge sen.
Önskar er en fortsatt trevlig Fredagkväll gör...
 
 
 
 
 

Draåthelvetedagar...

Publicerad 2016-08-17 16:12:00 i I Mamma Sussie's huvve,

 
Nu äre bara idag kvar,sen kan vi börja flytta in skåpen i köket igen.
Ska bli så otroligt skönt.
Det är sån röra,så ni kan inte göra er en föreställning.
Jag blir på ett så nå fantastiskt dåligt humör.
Usch.
Ingenting känns kul.
Tur det är övergående.
Kan man ju hoppas iallafall.
 
 
 
Ett litet avbrott i eländet fick jag igår,när jag och Charlie stack ut och käkade.
Så himla gott.
En Kinarestaurang här i stan.
Skitgod buffé.
Och galet trevlig personal.
Ett riktigt måbraställe.
Annat var det härförleden.
Vi skulle på en kusinträff,på Mats sida.
Nån hade bestämt att vi skulle träffas på Erikstorp.
Men fyfaan säger jag bara.
Uräcklig mat.
Och personalen var så otrevlig,så hade det bara varit Mats å jag,hade jag rest mej upp och gått min väg.
Inte om det så var det sista matstället på jorden,så hade jag rekommenderat det till någon.
Nä.
Det var första OCH sista gången jag satt min fot där.
Annars var själva kusinträffen jätterolig.
För den som undrar.
 
  
 
Jag skulle ju börja måla väggar och tak i köket jag.
Tja.
Hade jag mer än gärna gjort.
Bara det att nåt neggo uppe i skallen,har fått nys om det,och ordnat en värk från helvetet i nacke och arm åt mej.
Tack så jävla mycket.
Igår hade jag gråtont.
Vaknade i morse,och tyckte att det kändes bättre.
Jomen tjena.
Vartefter timmarna rasslar på,så gör även värken.
Usch.
Nu kom jag på,att jag inte bara är trött på att renovera hus...Jag är jävligt trött på den här förbannade värken också.
Armjäveln har hållt på i långt över ett år nu.
Skit.
Och i detta nu...Så hoppar min lilla svartskalle (Alfons) upp här på mitt skrivbord.
Den katten har ett sjätte sinne vad gäller mitt humör.
Han gosar och kurrar tills jag inte kan annat än må bättre i huet igen.
Älskade Pissejaen.
 
 
Nä höörni?
Ha en fortsatt trevlig?...
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Susanna Roos Johansson

Snurrig,snäll,kort stubin,kommer ifrån Hooofors,vansinnigt förälskad i Skåne,där jag är bosatt sedan 30+ år.Ääälskar djur...Människor??...Nja,not so much.Har en underbar dotter (Charlie) en alldeles egen Mats och en tokig adopterad 9 år gammal (fast det vet han inte) katt.Går min egen väg.Jag står hellre ensam än jamsar med.Jag svär alldeles för mycket.Älskar musik.Kan vara rolig men också riktigt Orolig.Bloggen handlar mest om det som rör sig i skallen på mej.Och det gör det...rör sig i skallen alltså...Häng med får ni se!


Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela